Jag fortsätter att skala av mig lager, efter lager. Hon finns där, det vet jag.
Att min bror scannat in gamla bilder, tagna av vår far, hjälper minnen att våga vakna.
Tankar. vad kan jag göra med detta då? Vad jag önskar, är att jag kan hjälpa andra, att hitta ( tillbaka ) till sina genuina själv. Och att jag kan få unga människor att våga avstå lagren av dåligt självförtoende, skam, krav och allt annat som läggs på oss... För ibland känner jag att; åh, om jag vågat detta tidigare...
I Kärlek/Wynja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar